Perfektion

Jag börjar få abstinensbesvär. Jag har nu suttit stilla i tre dagar. Och oftast inte ens suttit utan legat ner. Jag har avverkat en hel del dåliga serier så som "Postkod1231" och en del bra också så som "jakten på de perfekta livet".
Folket borde förstå vid det här laget att livet aldrig kommer bli perfekt. Och vad är då perfekt? Vem är det som avgör det?
Jag tror det handlar om att man har samma tankar om saken. Om tex. "förhållande", "boende" etc. Att förhållande tex. handlar om samma sak för de båda parterna som inleder nått. Vad det innebär för alla andra runt omkring spelar väl ingen roll, bara du själv är lycklig.
För vem håller du ditt hus städat och inrett på ett fashionabelt sätt?
Dags att bli självisk.
Jag ska vara hemma hela veckan, käka mina barnmatsburkar och reflektera över livet. Har ni några önskade ämnen ska jag försöka besvara dom då mitt huvud inte värker så mkt.

Klem

Spelning

Mitt huvud är fyllt av en massa bra textmaterial, om det inte vore för att jag hade hjärnskakning så skulle jag sätta mig och skriva ner dom på ett systematiskt sätt, men just nu har jag svårt att koncentrera mig längre stunder.

I söndags spelade jag på musikaffärn igen. Det är en så bra scen. Man får inte den där pressen, det känns mest befriande att få uttrycka sig.
Förra gången jag spela sa en mycket fin man:
du är så djävla duktig min my, som en blandning av Pj Harvey, Miss Li och Anna Ternheim, fast bättre:)
 
En annan man efterliknade mig vid Melody Gardot.

När man får lite komplimanger känns det som att man kan slappna av lite. Det är speciellt att spela sin egen musik, det är lättare att spela andras.
Att sjunga sina egna texter, oftast grundad av egna upplevelser och försvara det är ibland svårt. 
Jag är glad för att jag vågar spela lite ibland. Det är kul och det känns inte så påtvingat längre, mer roligt.

Miss Li – Här kommer natten

Ljusstake

Just nu känns det som att jag med i en tecknad serie där jag har huvudrollen.
Det låter ju som en gammal rolig historia när jag berättar att en väldigt full kille tänkte att det var smart att kasta en låg glasljusstake igenom ett rum, och den i sin tur träffade mig i vänstra tinningen så att jag fick hjärnskakning.
Hur otroligt är inte det. Efter allt jag har varit med på sistone blir det bara för mycket.
Imorn har jag en bestämd träff med en läkare, men då för att ta reda på vad jag egentligen är allergisk mot gällande min mage, och idag blev jag sjukskriven för att jag fick en ljustake i huvudet. Det är ju nästan skrattretande.

Over and out

Jobb

http://www.facebook.com/events/196373983820960/

På Onsdag har jag min första jobbdag på Café de Concert. 
Photovernissage med Photografer Natalia Pipkina - "Harlequin and Columbine", Dj, pölser och Champagne. Och sist men inte minst Aksel Kolstad på sin nya flygel. Jag kommer dansa runt på dom nya fina golven.

Känner mig lite som Barny Stinson. 


Aksel Kolstad

Jag har gått och fått ny chef. Från Barnehage Assistent till Representative Associate for Aksel Kolstad / CdC. The sky has no limit.

-

Jag är så nöjd, så nöjd i min ensamhet. Det känns bekvämt nu.

Vägar och punkter

Här ifrån från den punkten jag står vid nu går alla vägar. Jag kan gå vart jag vill. Här ifrån där jag är nu, kan jag nå överallt. Alla vägar leder någonstans.
 

Rival Sons

Det känns som att jag har fått min puls tillbaka.
Jag tycker musik är roligt igen (i alla fall för tillfället).
Konserten igår med Rival sons var sjukt bra. Och att få träffa Mike Miley och få se turnébussen var inte helt fel det heller.
Jag ångrar lite att jag var tvungen att dra hem för att jag skulle upp 05.30 dagen därpå. Men så glad som jag var idag har jag nog inte varit på länge. Jag är ju trött, men det är en annan sak.
Ryggen värker av all den övertid jag har jobbat. Så Sofia har smörjt in hela min rygg med muskelsalva som ger varm/kall effekt. Så just nu sitter jag och fryser.
Men konserter i sig ger så mkt bra energi att oavsett om man är trött och sliten och bara orkar sig iväg på den där konserten så får man så mkt mer tillbaka.
Ska börja gå på minst en konsert i månaden. Det är där jag vill lägga mina pengar. Konserter och skivor. Boomja.


Vykort

Jag älskar att skicka vykort och jag älskar att ta emot vykort. Det är nått med den känslan av att få sitta med ett vykort och läsa en personlig handstil istället för ett mail med inpräntade bokstäver. Imorn ska jag jag skicka mina färdigskrivna vykort.
I förrgår fick jag ett fint från min vän Maya från hennes tågluff. Det var fint. Det ska jag hänga på mig vägg.
Skicka mer vykort till världen.

barnvakt

Idag var det Lea som væckte mig. Myste i sængen, kollade på løvekongen och lekte i prinsessslottet.
Nu ska jag ivæg och fika med Adin och køpa vykort så att jag kan børja brevvæxla med mina vænner igen.
 

Ernest Hemingway

"Var nykter och gör alltid det som du sagt att du ville, då du var full. Det borde lära Dig att hålla käften." - Ernest Hemingway

frukost

Förlåt mamma, dricker varmchoklad och käkar kladdkaka till frukost. Men jag tog faktiskt ett knäckebröd innan. (revolt) Men man måste kosta på sig såna saker nu när det är höst. Det börjar bli mörkare och mörkare.
Ljusen står tända på bordet, och jag sitter och tänker på Katniss, flickan det slår eld om, och irriterar mig över att jag inte hann att köpa den tredje boken när jag var i Sverige. (det ska jag göra nästa gång, vilket kanske dröjer). En sak är säker. Jag tänker inte läsa den på norska i alla fall. När man byter språk mitt upp i en serie böcker känns dom som att karaktärerna kommer att formas om, engelsk dialekt är inte densamma som norsk som inte heller är densamma som svensk. Så det så.

Hår


Idag ær jag bara hår påvæg till arvika. Sov med flæta inatt, och det ær øverallt.
Klipp klipp på lørdag, pju pju pju

empty house

Nu sitter jag hær sjælv i en lægenhet som jag har fått låna av en vænnina på Skarpsno. 14 dagar i egen lægenhet. Friheten av att vara naken nær jag vill, breda ut mig i sængen, och spela musik hur høgt jag vill.
Men så stor skillnad ær det ioførsig inte.
Nær man bor i kollektiv kan man ju sjælvklart vælja att vara ensam. Men man lurar sig sjælv.
Jag har kommit underfund med att jag kænner mig vældigt ensam, men jag lurar mig sjælv genom att man alltid har mænniskor runt omkring sig, æven om man kanske umgås aktivt.
Så trotts att man tycker man ær ensam, så ær man ju inte det. Så nu ska jag prova på att vara ensam så att jag mærker skillnaden på att vara ensam och ensam.
Jag tror man behøver gøra det ibland, vara ensam.
Nær jag åker hem till mamma och pappa, då ska man vara med dom. Nær man ær tillbaka i oslo och lægenheten med tjejerna, då ska man vara med dom. Æven om man tænker att man ær ensam på rummet, så blir det inte riktigt samma sak.
Hær kommer jag i alla fall vara ensam ensam.
Inte dela dusch, køk eller nått med någon.
Men jag ska faktiskt fuska. På onsdag ska jag åka hem till den riktiga lægenheten før då får jag besøk av Isabell och Thea. Då ska vi sitta på taket och dricka te. Før det ær gott.



Uträttande

Igår var jag ute, eller jag var tekniskt sett inte ute, jag var faktiskt inomhus. Men vi drack en vinare och lite annat smått och gott hos mig. Och så här dagen efter ställer jag mig själv frågan. Vad uträttade jag egentligen igår? Jag sov länge, lagade mat, käka den, fick besök, blev salong för att sedan krypa till kojs.
För att själv slippa svara på den här frågan, "vad uträttade jag igår?", så ställde jag den till min kära vän Fredrik.
'Man måste inte uträtta saker hela tiden.
Att uträtta saker är till för att man ska kunna njuta av livet
utan att uträtta saker.
Som jag brukar säga om mitt jobb, när jag tar ledigt och går miste om massa lön, jag lever inte för att jobba, jag jobbar för att leva.'

Och det är precis det jag tänker på.
Tänk om livet skulle vara helt balanserat från början till slut. Det skulle ju inte funka. Man behöver obalans för att kunna få balans.
Det är samma sak som att man behöver ha tråkigt för att kunna ha kul.
Man behöver inte ha ärenden hela tiden.


RSS 2.0