mkrf

Blir sugen på stämsång när jag hör den här. 
Det var meningen att jag skulle köra den akustiskt på open mic innan jag hörde det här.
Man kanske borde avancera lite.

Sitter och gör massa origami fåglar. Snart är jag så här skillad. Woop woop

Man bjuder över någon som kan laga maten åt en. Typ Fransmannen.

Om jag inte får bada bastu eller badkarl nu snart tror jag att jag går under. Jag behöver tina upp mitt höstmodus.

Ibland gör det man inte ser saker och ting som man ser (mer) skrämande.
Svårt att få fram det jag menar i en bra sättning.

Jag låter bilden förmedla det jag menar med hjälp av skuggorna och mörkret.

Dagar kvällar och nätter i Göteborg. Saknar redan ikeasoffans tystnad.

När jag är med Tilda är det som att allt blir som förr.

Man träder ut från skalet och blir den där lilla 5 åringen igen som var liten och ättrig och beskyddade sin något större kompis i samma ålder. Och hon i sin tur går tillbaka till att vara den där mamman på 5 år som skar upp min mat på tallriken trotts att hon inte fick för lärarna. De samma rollerna ligger kvar, situationerna har bara ändrat sig lite, nu handlar det mer om att hon lagade maten och servera den. Det är inte lätt att hjälpa till när man får ett "Myyy" så fort man reser sig upp ur soffan. Det är svårt att förklara. Men då är man maktlös. 
Men jag gillar att vara maktlös i Tildas närvaro. För den makten gör inte annat än gott.
Jag saknar som sagt den hårda soffan, och kanske lite till... Tilda..

Svartklubb vid majjorna - cardboard

Maktlös

Resan hem var längre än resan dit.

Kreativitet i barnehagen. Plastelina is tha shit. Lite sugen på att leka i lera.

Oktoberfesten in Oslo. 
Bilder säger mer än tusen ord. Det var en magisk kväll i tysk anda.

Här kommer lite små tips till hösten. Lite saker som jag har tänkt att göra i alla fall. Men jag håller inte med på punkt 27. Varför låtsas som att det är sommar när man vet att det är höst. Hösten är en mysig årstid i sig, så man ska väl ta till vara på den. Det är lika mysigt att festa i halsduk!

Jag vill vara lite mer såhär nu. Men istället stänger jag in mig med Mumford & Sons.

Inte lika glammoröst kanske.

Jag har fastnat i den här människans ögon, också kallat för musik.

satt längst fram i bussen och mådde illa. Det var lite som att vara med i en actionfilm. Vägen kändes som en bioduk.

När vi kom fram till Oslo tog vi tunnelbanan mot majorstuen. Det första som händer är att en narkoman tappar en spruta i min väska, ber om ursäkt och tar sedan upp den. Därefter frågan en kille om en penna, jag är snabb på att stå till tjänst, där efter blir jag välsignad, bara sådär på tunnelbanan.Trött

Satt längst fram i bussen (bredvid chauförn) och mådde illa. Det var lite som att vara med i en actionfilm. Vägen kändes som en bioduk.

När vi kom fram, försenade, till Oslo tog vi tunnelbanan mot majorstuen.

Det första som händer är att en narkoman tappar en spruta i min väska, ber om ursäkt och tar sedan upp den. Därefter frågan en kille om en penna, jag är snabb på att stå till tjänst, och blir sedan välsignad, bara sådär på tunnelbanan. 
Hinner komma hem, lägga in kylvarorna, gå in på mitt rum, och sen var jag i drömmarnas land.

Jag behöver ett badkar och massage. Får försöka hinna med och bada bastu till veckan. Det får kompensera lite.